Skönlitteratur Humaniora Politik & samhälle Psykologi & hälsa Naturvetenskap	Teknik & data Sport & fritid Konst & hantverk Alternativt Övrigt
Andra arbetsområden

Har erfarenhet

Intresserad

Beställ gamla nummer   Beställ gärna gamla nummer av Med andra ord. Pris: 25 kr + porto

Nummer 62, mars 2010: Det är titeln som gör det. Alva Dahl reflekterar över förbryllande, tankeväckande eller missvisande översättningar av bok- och filmtitlar  | Isländska: en praktfull papegoja. En av Islands största författare, Steinunn Sigurðardóttir, lägger ut texten om ett litet språk men stort mysterium  | 6 frågor om Författarförbundets publiceringstjänst Dejavu  | På resa mot 12 Edmondstone Street. Meta Ottosson åkte till Australien och författaren David Malouf. Ut kom så småningom en översättning  | MAO besöker förlaget Podium och pratar om översättning av minoritetsspråk som romani chib, samiska och jiddisch  | MAOs shibboleth  Antal:

Nummer 61, december 2009. I decenniets sista nummer slår vi till med följande: Niclas Hval, bl a översättare till Junot Díaz roman Oscar Waos korta förunderliga liv, berättar om sitt senaste projekt: översättningen av Valda verk av T.S Spivet, och kontakten med den nitiske tillika översättningsintresserade författaren Reif Larsen. |  Slangspecial: till alla som inte vill göra bort sig med ett felplacerat fett eller grymt. MAOs Sofie Zettergren intervjuar Magnus Lässker, Lotta Riad och John Swedenmark. |  Erik Andersson förbereder en vinteröversättning. |  MAOs shibboleth, recensioner m.m.  Antal:

Nummer 60, september 2009. Att översätta David Foster Wallace | Manga motströms: Simon Lundström översätter japanska serier | Förnyare och bevarare - Erik Andersson, Kerstin Gustafsson och Karl G. Fredriksson diskuterar plikter och friheter i översättning med Sofie Zettergren. God läsning!  Textläge HTML-läge Antal:

Nummer 59, juni 2009. Agenten. Vår kvinna i Nya Zeeland. Författaren Linda Olsson ger oss en guidning i den nyazeeländska litteraturen. |  Revolutionary road. Richard Yates roman är det svåraste översättaren Kerstin Gustafsson gett sig på. |  Lars Kleberg vill göra översättaren synlig med www.oversattarlexikon.se |  Niklas Darke ger yrkesrollen en omgång | Relationen svenskt-norskt: Som att stiga in i en Edward Hopper-tavla. | maos shibboleth mm |  Antal:

Nummer 58, mars 2009. Enkät: Har du någon metod? Fyra erfarna översättare svarar  | Mikael Nydahl recenserar en antologi som samlat Södertörns öppna föreläsningar under tio år: Konsten att översätta (red Lars Kleberg), en bok, ett rum, en institution för kunskap.  | Enrique Servin Herrera tipsar om mayapoesi i Agenten.  | Jeana Jarlsbo dyker ner i bokfloden av fransk översättningsteori och kommer upp med tre böcker.  | maos shibboleth med Christine Bredenkamp. Botanisera i vårens första nummer! Antal:

Nummer 57, december 2008. Brevbattlen fortsätter: Lars Kleberg och Lars Erik Blomqvist brevväxlar om att översätta Gersjenzon & Ivanovs brevväxling  | Agenten: författaren Manhal al-Sarraj tipsar förlag och översättare om den bästa syriska litteraturen  | Essä: Mellan jag och hund. Poeten och översättaren Niclas Nilsson i språkfällan  | Enkät: När är en översättning klar? MAO frågar fyra översättare.  Antal:

Nummer 56, september 2008. Essä: Översättaren – Läsaren – Främlingen. En intrikat treenighet enligt filosofen Paul Ricoeur  | Brev: Två översättare brevväxlar om att översätta Gersjenzon & Ivanovs brevväxling  | Agenten: Norges sak är vår. Stig Sæterbakken tipsar om oöversatt norsk litteratur  | Franskprofessorn och författaren Björn Larsson och hans egen franske översättare bet tag i äventyret Aniara  | Jeana Jarlsbo, Lars Erik Blomqvist, Lars Kleberg, Moa-Lisa Björk.   Antal:

Nummer 55, juni 2008. Essä: Svagt rosa färg. Teji Grover, indisk poet och konstnär har översatt Ann Jäderlund till hindi. Är det skrift? Är det poesi? | Den ivorianske författaren Ahmadou Kourouma spräckte den klassiska franskan. Är han så oöversättlig som det sägs? Jeana Jarlsbo undersöker. | Annika Bäckström om Gennadij Ajgis prosa - del 2. | Den tyske författaren Marcel Beyer är MAO:s litterära agent och tipsar om oumbärlig tysk litteratur. | Antal:

Nummer 54, mars 2008. Översättaren Annika Bäckström om Tjuvasjiern Gennadij Ajgi, aktuell i vår med en prosavolym på svenska  | Översättarens guide till WALTIC  | Tema Doris Lessing: MAO undersöker Lessinglitteraturen på svenska: Gräset sjunger och Martha | Skogsliv, flugfällor och drömmarnas lexikon: Fredrik Sjöberg läser Wandrille Micauxs Vilda växter. Blomsterordlista på fjorton språk | John Swedenmark ser framemot att bli gammal och syrlig när han läser Inte mer än en sida. Dagbok utan datum av Teddy Brunius | Litterära Agenten nr 54 dyker ner i den sjudande sydafrikanska och nigerianska litteraturen och kommer upp med tre tips. Antal:

Nummer 53, december 2007. Nyinrättad professur i Berlin: Frank Günther är världens första professor i översättningens poetik. Ulla Ekblad-Forsgren träffade honom | Agenten. Jonathan Morén tipsar om ny och gammal arabisk litteratur som borde översättas | Linda Schenck om i Erik Anderssons Översättarens anmärkningar | Läs ett utdrag ur Thomas Warburtons Efter 30 000 sidor. Antal:

Nummer 52, september 2007. Gunnar Ekelöf 100 år  |  Nya och gamla valfrändskaper: Peter Handberg om en kollega i forna Östtyskland. |  Översättaren Ulrika Wallenström om W.G. Sebald i en intervju.  |  Fransköversättaren Kristina Ekelund sneglar åt fotbollens Zlatan för moralisk uppryckning.  |  Agenten: Tre litteraturtips från Centralamerika. Antal:

Nummer 51, juni 2007. Kärlek och självterapi. Olyckor och hemliga kanaler. Kyla. Is. Snö – Alla vägar leder till översättning. Intervju med polsköversättaren Beata Walczak-Larsson | Agent nr 51. Vem ska ta sig an alla skatter som gömmer sig i den nya finska prosan? Maria Antas ger tips till översättare och förlag | Kritik. Jörgen Gassilewski skriver om ett praktverk som illusterar en klassikeröversättandets guldålder: Texter från Sapfo till Strindberg | mao testar palindromen som översättningskonst | Dada är allt! Svenska tzaraister diktar | maos schibboleth, bokmässan mm. Antal:

Nummer 50, mars 2007. Tema World English. Forskningsläget enligt professor Gunnel Melchers. |  Agent nr 50 tipsar om udda amerikansk litteratur. |  Aris Fioretos om påfåglar, flugor i bärnsten och att översätta med en främlings förtrogenhet. |  Linda Schenck översätter Kerstin Ekman och undrar vad hon håller på med: Hur får man smak för mesost på engelska? |  Hans-Jacob Nilsson om utsökta förvrängningar och äkta engelska hos Aleksandar Hemon och Jonathan Safran Foer. |  Anders Bodegård, Ryszard Kapuscinski, John Swedenmark, med mera underbart. Antal:

Nummer 49, december 2006: Essä av Irina Sandomirskaja om översättarens explosiva ”mitt emellan-position”. Vem äter vem? Äter herren slaven? Äter översättningen originalet? För dig som alltid undrat vad antropofagismo betyder. |  Lars Vargö pushar i Agenten för tre japanska verk som borde översättas – nu och noll att förlora. |  Lars Krumlinde tar upp tråden från en artikel i blm 1965 om Lord Byrons Don Juan. |  Och Tintin håller på att bli fräsch och fullständig, det har översättaren Björn Wahlberg sett till. Ett fullmatat julnummer! SLUTSÅLD Antal:

Nummer 48, september 2006. Den vitryska författaren Svetlana Aleksievitj, fristadsstipendiat i Göteborg tipsar om ny rysk litteratur i Agenten. |  Vad måste bevaras, vad kan bytas ut, vad får tillföras vid poesiöversättning? Poeten och metrikexperten Augustin Mannerheim sammanfattar sin erfarenhet med färska exempel från dikter av Goethe och Celan. |  Från norstedtska till svenska. Vem skriver ordboken? Johan Nilsson tar reda på hur man snickrar ihop bokmarknadens mest anonyma produkt. |  maos schibboleth m.m. SLUTSÅLD Antal:

Nummer 47, juni 2006. Essä: Deformeringsmaskin genom monoglossin. Den amerikanske översättaren Johannes Göransson undervisar, driver förlag och tidskrift om svensk modernistisk poesi och samtidsdito. Här skriver han utlämnande om sina erfarenheter att översätta Ann Jäderlund och Aase Bergs poesi. |  Eva Johansson recenserar Yvonne Lindqvists bok om översättning av fin- och fullitteratur. Vilka drivkrafter styr, vilka estetiska principer? |  Vidare innehåller numret intervju, maos schibboleth och annan livsviktig information. Antal:

Nummer 46, mars 2006. Tema Kollektivet är ett geni! Stefan Helgesson berättar om Sydafrika, översättning och makt. Annika Ruth Persson, Mikael Nydahl och Kassem Hamadé släppte in främlingar på kammaren: läs om brobyggarna som arbetade kollektivt.  |  Yvonne Lindqvist är docent på TÖI och ger oss översättaryrkets viktigaste historiska hållpunkter under 1900-talets snåriga väg mot professionalisering. |  En erfaren redaktör, Karl Nordlander, pratar ut!  |  Likaså gör den ambitiösa, redan hyfsat erfarna fransköversättaren Jenny Högström i en intervju. God kollektiv läsning! Antal:

Nummer 45, december 2005. Mailväxling mellan författarna och översättarna Aase Berg och Erik Andersson om hur det är att läsa sina egna texter i främmande språkdräkt: vad händer? Vinster och förluster. |  Nobelprisspecial: Aimée Delblanc om sin översättning av Elfriede Jelineks roman Glupsk och Magnus Hedlund om Harold Pinters dramatik. |  Mera: John Swedenmark kastar ut en flaskpost till sina kollegor, däri finner vi startpunkten för en ny översättningsteknik för poesi: baklängesmetoden. Mycket nöje! Antal:

Nummer 44, september 2005. Här kommer Med andra ord i helt ny superfin kostym, nytt papper och med ny lay-out! |  Tema: översättningskritik, genomlysning av Madeleine Gustafsson och Malte Persson. |  Mikael Nydahl har skrivit en vacker essä om den litauiske poeten Sigitas Parulskis.  |  Anna Strandberg reflekterar över perspektivskiften i liv och text – med utgångspunkt i Mircea Cartarescus roman Orbitor. vänster vinge |  Erik Andersson recenserar alldeles färska svenska språkregler. SLUTSÅLD Antal:

Nummer 43, juni 2005: Jan Arnald om den tyska författaren Marcel Beyers poesi, i Sverige mest känd för sina romaner.  |  Ann-Marie Vinde går till botten med två översättningar av Sylvia Plath, en ny av poeten och Lyrikvännenredaktören Jenny Tunedal och den klassiska av Siv Arb. |  Clarice Lispector-översättaren Örjan Sjögren förfäktar idén om översättarens uppgift som introduktör av utländsk litteratur, presentation också av ett nytt förlag som ger ut ny litteratur från Brasilien och spanskspråkiga latinamerika: förlaget Boca. Antal:

Nummer 42, mars 2005, har tema Barn & ungdom. Marianne Mattsson intervjuar Lennart Hellsing. Catharina Wrååk, förläggare på Bonnier Carlsen berättar om utgivning av ungdomsböcker, bl a verk av hög kvalitet från Australien. Johan Nilsson skriver om Fem böckerna fångade i gamla sjuttiotalsöversättningar. Ulla Rhedin berättar om bilderbokens hemlighet. Läs också om akademisk översättningsteori och historien om Kalle Anka i Sverige! Antal:

Nummer 41, december 2004, rymmer Marianne Mattssons intervju med Jelinek-översättaren Margaretha Holmqvist, Bengt Bergs "Vykort från Korsika", Inge Knutssons berättelse om ett magiskt möte i Östersjön, ytterligare en Jelinek-översättare: dramaturgen Magnus Lindman, terminologen Henrik Nilssons redogörelse för blåklockor och hemsidor, Jonas Ellerströms funderingar över nyttan med översättningar, Eva M Ålanders Göteborgspärlor och Anna Strandbergs "Papegojsjuka". Antal:

Nummer 40, september 2004, har temarubriken Översättningens politik. Hur verkar det politiska i översättaryrket? Barnboksarbetaren Katarina Kuick, Kommittén för svenska språket, Gunnar Lemhagen på TÖI, "översättningsambassadören" Ulla Ekblad-Forsgren, Karavan-redaktören Birgitta Wallin, Författarförbundets översättarordförande Inger Johansson och översättarna John Swedenmark, Öjevind Lång och Mikael Wirth ger sin syn på saken. SLUTSÅLD Antal:

Nummer 39, juni 2004, innehåller Ingar Gadds funderingar om den svenska titeln på Anna Gavaldas roman "Je l'amais", en inblick i Margareta Wentz Edgardhs facklitterära verkstad, Birgitta Almqvists reflexioner över en roman av PD James, Ulla Ekblad-Forsgrens rapport från ett lyckat svensk-tyskt litterärt möte, Peter Törnqvists plötsliga tröstlöshet inför förlagskontrakten och John Hedbergs utredning av hur fel det kan bli när man översätter ett kristet gudsbegrepp. Antal:

Nummer 38, mars 2004. I detta nummer får man bland annat veta hur man handskas med kontinuiteten när man översätter fantasyböcker (Lena Karlin om Robin Hood), hur svensk språkvård har utvecklats från biskop Brask till Sture Allén (Gun-Britt Sundström om Svenska Språknämnden), hur en av Sveriges mest kända översättare ser på sitt arbete (Marianne Mattsson om Anders Bodegård), vad "blue-tailed lizard" heter på svenska (Marianne Kristoffersson om facklitterär översättning), vem som är förra årets Nobelpristagares man i provinsen (Ann-Marie Vinde om JM Coetzees Nobelföreläsning) och vilka författare man läser i ett av våra grannländer (Mikael Wirth om littauisk litteratur). Antal:

Nummer 37, december 2003, blandar texter om skräcklitteratur (Kristoffer Leandoer om Neil Gaiman) och fantasyparodier (Lena Karlin om Härsken på ringen) med artiklar om undertextning (Agneta Wirberg om frilansares villkor; Anne-Li Lindqvist Mooe om den animerade TV-serien Corto Maltese). Dessutom boktips från Öjevind Lång och Thomas Grundberg samt funderingar kring återväxten i översättaryrket av Ulla Ekblad-Forsgren. Antal:

Nummer 36, september 2003. Tema nyöversättning! Sture Pyk skriver om en Hamlet utan en massa skräp i vrårna, Jonas Ellerström om att översätta Rimbaud och T.S. Eliot en gång till, Jens Nordenhök om att ge Cervantes "en ny men inte ny" röst på svenska, Gun-Britt Sundström om att förstöra gamla fina formuleringar, Thomas Warburton om att få en andra chans, Kerstin Gustafsson om översättaren som illusionist, Bengt Ellenberger om översättningars bäst-före-datum och Erik Andersson om hur man (inte) förvaltar sina femton minuter i rampljuset. Ett måste i varje översättares tidskriftssamlare. Antal:

Nummer 35, juni 2003, innehåller bl.a. en artikel av Daiva Puodziukaite och Michael Wirth om Pasternaks översättningsarbete. Ulla Ekblad-Forsgren berättar en solskenshistoria och låter oss ta del av sitt arbete med en av Friedrike Mayröckers dikter. Monica Scheer intervjuar en livs levande tolk, och Öjevind Lång funderar kring amerikanska ortnamn. Antal:

Nummer 34, mars 2003, innehåller bl.a. artiklar av Tore Wretö, som skriver om de praktiska komplikationer det innebär att översätta när man inte kan se, Ann-Marie Vinde som jämfört olika översättningar av Harry Martinsons Nässlorna blomma, och Ulla Ekblad-Forsgren, som rapporterar från ett svensk-tyskt översättarseminarium i Berlin. Antal:

Nummer 33, december 2002, är ett temanummer om poesiöversättning/poesitolkning. I detta extratjocka nummer hittar du artiklar av bl.a. Gunnar Harding, Marie Lundquist, Anders Bodegård och Jonas Ellerström. Antal:

Nummer 32, september 2002, inleds med en artikel av Hanna Axén, ÖC:s nya ordförande, som vill bryta nya marker för översättarna. Öjevind Lång kåserar vilt kring språkets dynamik, Yvonne Blank rapporterar från Lunnevad, Michael Wirth berättar hur man gör en ordbok och Ann-Marie Vinde skriver om översättarutbildningar under utveckling. Antal:

Nummer 31, juni 2002, handlar bland annat om kända och okända upphovsmän , om nya nejder och nya namn... I detta nummer avtackas även Jimmy Hofsö, Ö:s ordförande sen flera år tillbaka, och denne tackar även för sig. Antal:

Nummer 30, mars 2002, innehåller bl.a. artiklar om Mästerdetektiven Kalle Blomkvist, Ohlmarks översättning av Tolkien och "oversettelse og anmelderi". Antal:

Nummer 29, december 2001, låter översättaren synas! Bland annat rapporterar Aimée Delblanc från utdelningen av Elsa Thulins översättarpris, Rose-Marie Nielsen berättar om sina resor i sällskap med V.S. Naipaul, Lars W Freij skriver om arbetet med Musils Mannen utan egenskaper och Gun-Britt Sundström reder ut trassel med bibelcitat. Antal:

Nummer 28, oktober 2001, är ett extra tjockt höstnummer fyllt av plattyska arboretum, nya språk, metaforer, gång och språng, linjer, mässor prickar och streck, märkta ord och mycket annat. Antal:

Nummer 27, juni 2001, handlar bland annat om vägar. Öjevind Lång berättar om majsens väg till mognad, och han ger sig även ut på en spatsertur i språket. Att översätta är en väg till mognad, är rubriken på Gunnar Lundins artikel och Hans Magnusson skriver om resan till Europäisches Ûbersetzerkollegium i Straelen. Antal:

Nummer 26, mars 2001, har som tema Översättarcentrum i dag, i morgon och i övermorgon. Jimmy Hofsö berättar om registeruppdateringar och förändringar på kansliet. Eva M Ålander rapporterar om en lyckad kulturafton. Lotta Riad talar om vem hon är. Alf Galfvensjö tar en båttripp till framtiden. Dessutom tittar vi in i huvudet på en beställare, och presenterar statistik. Antal:

Nummer 25, december 2000, har som sitt ämne språkets förändringar. Öjevind Lång håller snabbkurs i amerikansk rapparslang, som bidragit med många nya ord och uttryck de senaste åren. Hur ordböckerna och litteraturen speglar de pågående förvandlingarna får du veta i recensionsavdelningen, som tar sig an Nyordsboken, senaste upplagan av Norstedts Stora och en antologi med nya tyska författare. Och Per Svenson berättar historien om hur kronprins Gustaf Adolf bar sig åt för att skaffa sig ett nytt jag. Antal:

Nummer 24, september 2000, är tillägnat översättaren Joan Tate som gick bort tidigare under året. Inger Johansson och Anna Paterson porträtterar en vän och kollega. För övrigt: Hur ska man förhålla sig till översättning av barnböcker? Öjevind Lång ordinerar ordkaskader i stället för medicin. Och Per Svenson skriver om Gianni Versace, som översatte Kalabriens solsken i gnistrande klänningsliv. Antal:

Nummer 23, juli 2000, tar upp frågan i vilken utsträckning översättaren själv är författare. Boel Unnerstad besöker ett Kerstin Ekman-seminarium, Ulla Ekblad-Forsgren skriver om samtida tysk litteratur och Sven-Erik Täckmark reflekterar över vad man egentligen översätter. Vidare: Per Svenson skådar ljuset hos tre målare, Erik Andersson besöker Ikea, insändare, rapporter, kallelser... Årets hittills tjockaste nummer. Antal: