MAO nr 102, mars 2020
I detta nummer:
Förvandlingar del 3: Marie Anell, Mårten Westö och Klara Lindell visar att översättning aldrig slutar att dels förbrylla och väcka jobbiga känslor, dels väcka frågor om identitet och etik. |
Ulla M Gabrielsson har levt i sammanlagt tio år i Brasilien. Hennes dagboksessä om att översätta mbyá-guaranis heliga sånger, Ayvu Rapyta,rör sig fram och tillbaka mellan kontinenter och århundraden. |
Kan poesi vara ett sätt att hålla liv i döende språk? John Swedenmark har läst antologin Poems from the edge of extinction. |
Vad har Cecilia Watson, David Crystal, Lynn Truss, Malcolm D. Parke och Alva Dahl gemensamt? De har alla skrivit böcker om skiljetecken. Alva Dahl har läst två nya kioskvältare och reflekterar över interpunktionens betydelse för kvalitet och stil. |
I Översättarens anmärkningar frågar sig författaren och fransköversättaren Sara Gordan: Hur stilig var egentligen Aymeric i Michel Houelle- becqs roman Serotonin? |
Beställ senaste numret: Pris 50 kr + porto.
Antal
I MAO nr 102
Översättning – ditt namn är korrespondenser! Men vilka korrespondenser? Skriva om politiken som hotar att utplåna ursprungsfolken? Skriva om poetik? Om guarani, ett litet språk i vändpunkten mellan holocen och antropocen?
Aprildagen blir kväll. Över de senviktorianska husen stiger månen i slöjor. Tidvattnet flödar kring ön. Jag skriver vad som faller mig in för hand. Korrespondenser. Mellan litterära räddningsaktioner för ursprungsfolk och aktioner för att rädda planetens vilda arter. Mellan naturkänslan i en nordisk skog och den atlantiska skogen i mbyá-guaranis värld.
Det jag skriver är – kråkfötter. Otydbara streck. Därute flyter den eviga floden. Jag lägger ner min penna.
Ulla M Gabrielsson
ur essän
Dagbok i april: att översätta Roça Barocca
MAO nr 102
Medlemskap i ÖC
Bli översättare
Stipendier för översättare
Länkar och rapporter